|
#1
| |||
| |||
|
Le but de ce topic est de présenter des textes littéraires (nouvelles, poésies, théâtre,….) dans les différents dialectes amazighs. Le but est double : joindre l’utile à l’agréable. Je demande donc à tous les amazighs de demander des explications lorsqu’ils ne comprennent pas un mot ou une phrase et les bladinautes se feront un plaisir de leur l’expliquer ! Lorsque le vocabulaire ou la grammaire change d’un dialecte à un autre merci de signaler cette différence, ça servira à mieux connaître nos différences et donc à mieux communiquer à l’avenir. Lorsque vos textes sont très longs, merci de les soumettre en plusieurs fois pour que ça soit plus facile à lire et à expliquer ! Avertissement concernant le système de transcription : -c : ch -q : comme q de «taqbilt » (la tribu) -u : comme « ou » français -w : oi -gh : comme « gh »de « aghrum » -x : kh -la vélarisation sera marquée par w -h’ : h de « Hassan » -‘ : l’apostrophe servira souvent à marquer l’emphase surtout lorsqu’il y’a risque d’ambiguïté sémantique. |
|
#2
| |||
| |||
|
Ighra yiwen urgaz i warraw nnes inna yasen : -“Arraw!, nekk zzrigh tudert inew g twuri yzeddigen, ssgemegh kwen ed; ur djin kwen sennegziggh g ka. Assa, ukigh is ad mmetegh. Tegraz’ iyi cigan acku ur awen ed udjigh ghas yiwet twargitt a tt tekkusem; ucurat tt, tawim tt idwen a kwen tekkes g tmara” Immet urgaz gmin warraw nitni d twargitt nnsen . Yiwet tifawt, ku yiwen degsen yusy amur nnes g twargitt, iddu ad idder dinna g as ed iqqar ughrum. Amenzu g warraw, yiwet g dduniyt d idrimen, ur da yketti tawargitt. Ar ittini i wenna yran ad as issefeld: -Paw! Tawargitt! Djin tz’ram ka n urgaz yemmuten ur ed yudji i warrraw ness ghas tawargitt?” Imeddukal n umenzu d-imezwura ad as ittinin is iga wawal ness tidet, maca ukren as amur nnes g twargitt. Iddegh t tagh tmara, ur yad ghurs ma yakka, rewlen ghefs imeddukal nnes adjen t. Igen g yiwet teghmert ar itganna wiyyad’ ad as inin tiwirga nnesen. Maca, amm g tmucuha yakw, ur djin as isawel awd yiwen. Ku yass ar ittiz’ir tiwirga n medden as ittin da tuskarent. Mec idda gher ka digsen, ur ighiy ad itter negh issewrigh udem nnes datas. Ur da ysawal ghas ghef igenna, ar as ttinin medden: -“Iqqan-kad ttiz’ired udem i tilawt!” Yiwen wass, iggez ed g wayyur g en illa, iddu ar ittinig tilawt. Isul (à suivre) |
|
#3
| |||
| |||
|
Igmas amatul (le cadet), awd netta yuwi tawargitt nnes g iberdan n tudert. Ur ghurs ghas nettat, ifreg as ad ur tacck. Illa wenz’ar negh illa udfel, da yetteffer tawargitt ddaw iselsa (habits) nnes a tregh, ur ikkul netta g unz’ar d udfel meqqar as ddalen udem. Ira ad akw amun medden g twargitt nnes ur issin amek ittegga. Iman g ubrid nnes netta d yiwen ubaghus (singe) inna yas : -“ is trid a nnucur tawargitt inew?” Yals ubaghus i wawal nnagh: -“is trid a nnucur tawargitt inew?” Issusem icirri, kud isw'ingim ikemmez ixef nnes.Yazen ubaghus awed netta ad’ar gher ixef nnes ar t ikemmez.Yenz’a ycirri, imun d ubrid, ur yad issily allen nnes g ubaghus. Ar itteddu, yiz’ir yiwen igdi, igher as: -“Trid a nnucur tawargitt inew?” Inna yas igdi: -“Tawargitt?” Irar as icirri: -“Yyeh, tawargitt.” Ar ishuwwu igdi ar ittini: -“Tawargitt! Ma ygan tawargitt, ighess a t ssummegh!?” Inna yas icirri: -Tiwirga ur gint i ygdan...” Izri yiwen urgaz inna yas i wmatul: -“Ma yaghen igdi yindegh da yreggwel?” -“Nnigh as ad ids ucuregh ka n usekkin, iggwed irwel...” -“Iwa a t nucur nekk idek...” Irar as icirri yenna yas: -“Ifka yid yiwen uh’ergi (sorcier) ka n usekkin ittraran argaz d-abaghus negh igdi negh... Ayennagh yugel gher uyenna yeffren g ul n umdan, mec degs teffer ka n tarir (ogresse), ad idder tudert n tarir nnagh, mec...” Inna yas urgaz: -“Uhu, tanemmirt, ur righ. Yacck ger isekwla, yerwel...” Inna ycirri ger as d ixef nnes: -“Medden ddegh, ran akw ayen illan.Ghas tamara uhu!” Iggal ur isawal yad i yawd yiwen, ghas medden ixataren iswan iman nnsen.Nitni a ghur tella tmussni (la science), isinen tudert. Isul |
|
#4
| |||
| |||
|
Zrin wussan d yid’an, yennal g ubrid nnes yiwet temghart (une vielle), inna yas : -« tifawt ighudan( ihlan ou ifulkan) a mmah’ellu( grand-mère)… » Ur t ttudji ad isawel, tessken as edd yiwet tughmest g imi nnes tenna yas : -« nek ur gigh mmah’ellu n awdyan… » Ibhed icirri, ikcem t ufus ar ittergigi. Ur izmir ad yad isawl, maca yesmecteg ancucen nnes yini yas: -“Illa ghuri ka n uskkin nna righ ad ucuregh d medden...” Tenna yas temghart: -“Ima ghurek illan nna trid ad idsen tebd’ut a yargaz ighudan? Ad as ti tinid i mmah’ellu nnek? Yak!?” -“Ad am t inigh! Illa ghuri yiwen usekkin ijjujuyen (guérir) tewser (viellesse)...” -“ah! medden d-nnek ad ur ten yad ttiniged! Awi-d imiqq, ur righ ad wsiregh...ifadden inew ur yad da yi-ttasin, abett’an d turin aghullen srin...” Ar tteggzen imett’awen g walen n tmeghart. Irnu ycirri yenna: -“maca, s usafar-a, ur yad sar tennid a tewsired. D ur tennid a temz’iyed...A tteqqimed amek ddegh tgid....” Tes'wingem ger as d ixef nnes tenna yas: -“Ah! Uhu! Yuf is da ttewsiregh!” Teddu temghart. Yeffer icirri tawargitt nnes imun d ubrid (agharass). Inna ger as d ighef nnes , is ur inni ad isawel i yawdyan. Ad ittinig ar isseflid i mas ittinin ghas i yiman nnes. Ar itteddu... Isul |
|
#5
| |||
| |||
|
mani7illa tatraductionit agma :-D traduction svp!! |
|
#6
| |||
| |||
|
Tadeggwat, Yufa en yiwen urgaz agensu n wurti nnes ar ittekker ddaw isekwla. Igher as en urgaz nnagh i ycirri yenna yas : -“ ma gher tddid a yarba? Z’righ g udem nnek is ed teddid g tmazirt yaggugen. Sers aggwa nek teddu-d a nebd’u aghrum inew. Mec trit teddud asekka g unqqer n tafuyt” Iqem iciri yateg agadir (le mur) ad isgunfu yekkes Tamara n ubrid. Yiwiyasd urgaz aghrum, iqqim tama ness. Yagi icirri adass yini maytid yuwin…Maca, iswengem yakez is argaz nnagh yuf akw madden yennal g ubrid ness. Inna yas i wrgaz: -“da tinigegh wiyad’! ghuri kra nna righ ad ucureghidsen. Maca urten ufigh. Ma ra ssekregh?” Iswengem urgaz cigan (beaucoup) dat n adas irar awal: -“ur djin sulagh ad iz’iregh gher tseggwin inew; ur djun ffeghegh adghar, maca sellagh is ixater wakal...magh ad ur tuccured iri nnek d ayt uxxam nnek? Mayd trit medden yad’en?“ -“Nekkus( heriter) seg ghur ibbatnegh yiwet twargitt, usigh amur inew, yasy igma winnes. Netta idda ad yinig tilawt (réalité); nek righ ad bd’ugh amur inew d medden...“ -“maca, mami tesful twargitt? Nek ur djin wargagh! Ig tsmar twuri new, id’, da kecmegh taddart d’regh dinna g ufigh, tt’segh. Ur da takigh d usmmid’ n tegrest negh anerghi n iwilan (été). Da gganegh, kkregh ed tifawt nek d ifullusen. Da ssagh aman n tghbalut, tcegh aghrum n yigran inew. Tawargitt, ur djin i-telli g twengimt” inna yas icirri: -“ur zmiregh ad ak inigh ka dghi, maca ig digh, qqad ak ed adjegh imiqq g twargitt af ad a t tisined…” -“uhu a memmi, nek wessiregh! Ur zd’aregh i wyenna ur sinegh. Fek tawargitt nnek i medden yd’en…” -“maca hat ur ten ufigh! Tawargit zund taglayt, mec ur ttusdil tgif tacck...“ -“Memmi! Af ad setghent teglay gint icicawen, iqqan tent unerghi...tawargitt awed nettat! Zund iledjigen d taqqayin n isekwla...“ -“iga tidelt! Maca, tafuyt ghas nettat ur tezd’ar a tessregh tawargitt! Iqan ad ilin awd madden …” Ssusmen. Ku yiwen degsen igherd’ dina g illa. Yawi ten yitt’s ur ukin. Isul |